50-talshusets dolda fälla – När potatiskällaren blev ett tonårsrum
Solida tegelfasader, vackra fönster, platsbyggda kök och en oslagbar byggkvalitet. Husen som byggdes under 1950-talet (ofta kallade Folkhemsvillor) är älskade av en anledning. Materialen var rejäla och hantverket stod i centrum. Ett orört 50-talshus är ofta ett av de tryggaste husköp du kan göra.
Men det finns ett utrymme som ofta ställer till med enorma, och dyra, problem i dessa hus: Källaren.
Drömmen om att använda källaren som ett extra vardagsrum, hemmabio, tonårsrum eller spa-badrum är stark. Men när man försöker förvandla 50-talets grovkällare till modern boyta utan att förstå fysiken, skapar man en tidsinställd fuktbomb. Här är vad vi som besiktningsmän letar efter när vi går nerför källartrappan.
1. En källare byggd för pannor och potatis
För att förstå problemet måste man veta vad källaren ursprungligen var till för. På 50-talet användes källaren till tre saker: tvätt, matförvaring (potatiskällare) och för att rymma den massiva olje- eller vedpannan.
Källarväggarna var oisolerade betong- eller lättbetongblock som stod direkt i den fuktiga marken. Det var meningen att de skulle vara lite fuktiga och kalla! Eftersom källaren var en ren grovyta av betong fanns det inget organiskt material som kunde ruttna eller mögla.
2. Den farliga inifrån-isoleringen
På 70- och 80-talet blev "gillestugan" enormt populär. Husägare ville ha ett mysigt rum i källaren. För att få bort kylan spikade man upp träreglar direkt mot betongväggen, tryckte in gullfiber (isolering) och skruvade sedan upp träpanel eller gipsskivor.
Fällan: Detta är en klassisk riskkonstruktion. Den kalla fukten från marken vandrar in genom betongen, men nu stoppas den av gipsväggen och isoleringen. Fukten stängs inne, och träreglarna som ligger dikt an mot den blöta betongen börjar ruttna och mögla. På utsidan av väggen ser rummet jättefint ut, men bakom gipset frodas svartmöglet.
3. Trägolv direkt på källargolvet
Ett annat väldigt vanligt fel vi ser är hur man har lagt golv i källaren. Att lägga ett snyggt klickgolv (laminat eller parkett) i ett källarrum känns som ett snabbt lyft.
Men källargolvet drar ständigt upp markfukt. Om man lägger ett tätt trägolv direkt på betongen, eller med fel typ av skumplast (foam) emellan, kan fukten inte längre avdunsta. Istället stannar fukten under golvet och skapar den klassiska, lite unkna "sommarstugelukten". I en oisolerad källare ska man i regel alltid ha material som andas, till exempel klinkers utan tätskikt (om det inte är i direkt anslutning till en golvbrunn/dusch).
4. Pannan försvann – och luften stod stilla
Ett sista, men avgörande, problem med 50-talshus är ventilationen. Från början eldade man hela vintern i källaren. Pannan drog in enorma mängder luft utifrån, vilket ventilerade hela huset och höll murstocken (och källaren) varm och torr.
När huset sedan moderniserades och man installerade bergvärme eller fjärrvärme, stängdes den naturliga motorn av. Huset tappade sin ventilation. Luften nere i källaren blev plötsligt stillastående, fuktig och kall – en perfekt grogrund för mögel (och för radongas att samlas).
Så granskar vi din drömkällare
Ska du köpa ett 50-talshus med en "fräsch och nyrenoverad" källare? Då är det dags att vara på sin vakt.
När vi besiktigar källaren låter vi oss inte luras av snygga tapeter. Vi mäter fukt i väggar och golv, vi letar efter organiskt material som ligger felaktigt mot betongen, och vi kontrollerar hur huset egentligen ventileras. Hittar vi felkonstruktioner hjälper vi dig att förstå hur du åtgärdar dem på rätt sätt (vilket ofta innebär att riva ut inifrån-isoleringen och istället dränera och isolera källaren från utsidan).
Ett 50-talshus är en fantastisk investering – så länge du låter betongen få andas!
Kontakta oss för en trygg besiktning
Oavsett om du planerar att köpa, sälja eller just har avslutat en renovering, är en oberoende besiktning din bästa försäkring mot framtida problem. På OH Besiktning hjälper vi dig att navigera genom tekniska detaljer och dolda fel med expertis och lokalkännedom.
