Det finns ett ord i svenska bostadsannonser som fungerar nästan som magi: Bergvärme. När köpare ser att huset har en bergvärmepump installerad, tenderar de att mentalt stryka uppvärmningskostnaderna från sin framtida oroslista. Man ser framför sig obegränsat med billig, miljövänlig värme.
Bergvärme (och andra moderna värmepumpar) är fantastiska system. Men som besiktningsmän ser vi dagligen köpare som gör en fatal felkalkylering. De betalar extra för att huset har bergvärme, utan att titta på den lilla silverfärgade typskylten som sitter på baksidan av pumpen i källaren.
Ett värmesystem är en maskin, och maskiner har ett bäst före-datum. Här är vad du måste ha stenkoll på innan du räknar hem husets driftkostnader.
1. Pumpen lever inte för evigt
En värmepump är i grunden ett avancerat kylskåp som går baklänges. Hjärtat i denna maskin kallas för en kompressor, och den slits för varje timme den går.
Livslängden: En normal berg- eller frånluftsvärmepump har en förväntad teknisk livslängd på cirka 15 till 20 år.
Om du köper ett hus där bergvärmen installerades år 2007, har säljaren visserligen haft 19 fantastiska och billiga år. Men för dig som köpare innebär det att maskinen sjunger på sista versen. Du måste räkna med att pumpen kan gå sönder under dina första år i huset. Att byta ut en uttjänt bergvärmepump mot en ny (själva maskinen) kostar ofta mellan 80 000 och 120 000 kronor.
2. Är borrhålet för grunt för moderna pumpar?
Det här är en detalj som sänker många renoveringsbudgetar. När man installerade bergvärme på 90-talet och tidigt 00-tal, var värmepumparna inte lika effektiva som idag. Därför borrade man ofta hål som var cirka 100–120 meter djupa.
När den gamla pumpen nu går sönder och du vill sätta in en modern, högeffektiv maskin, uppstår ett problem. Den nya pumpen suger ut så mycket värme ur berget att det gamla, grunda borrhålet riskerar att frysa till is (permafrost). För att den nya maskinen ska fungera krävs ofta ett borrhål på 180–200 meter.
Konsekvensen: Du kanske inte bara måste köpa en ny värmepump, du kan också behöva anlita en borrfirma för att borra ett helt nytt hål på tomten (så kallad tilläggsborrning), vilket är en enorm extrautgift.
3. Direktverkande el – går det att bygga om?
Om du tittar på ett hus från 70- eller 80-talet som har direktverkande el (el-element på väggarna) är det viktigt att veta att huset saknar ett vattenburet system.
Många köpare tänker: "Vi sätter bara in bergvärme sen!" Men om huset saknar vattenrör måste du först dra rör i hela huset och sätta in vattenburna element i varje rum. Detta kan kosta över 100 000 kronor bara i installationskostnad, utöver själva värmepumpen och borrhålet. I dessa hus är ofta en luft/luft-värmepump en mycket mer realistisk investering.
4. När murstocken och grunden blev kalla
Som vi nämnt i tidigare inlägg skapar ett byte av uppvärmningssystem ofta kedjereaktioner i äldre hus. Om huset ursprungligen värmdes upp av en olje- eller vedpanna i källaren, hölls grunden och murstocken varma. När den gamla pannan slängdes ut och bergvärmen flyttade in (som inte avger någon spillvärme) blev källaren kall och fuktig, och vinden förlorade sin ventilation från den varma skorstenen.
Ett "nytt och bra" värmesystem från 2005 kan alltså ha skapat en fuktskada i huset som har fått pågå i tjugo år.
Vi läser maskinens årsmodell
Du ska absolut värdera ett hus med låga driftkostnader högt, men låt inte säljarens investering göra dig blind för maskinens ålder.
När vi besiktigar huset granskar vi värmesystemets ålder, noterar vilken typ av rör som löper genom huset och frågar efter papper på hur djupt borrhålet egentligen är. Vi sätter värmesystemet i relation till resten av husets hälsa, så att du vet exakt vilka utgifter som ligger framför dig.
Kontakta oss för en trygg besiktning
Oavsett om du planerar att köpa, sälja eller just har avslutat en renovering, är en oberoende besiktning din bästa försäkring mot framtida problem. På OH Besiktning hjälper vi dig att navigera genom tekniska detaljer och dolda fel med expertis och lokalkännedom.
