När gammalt möter nytt – Så granskar vi husets tillbyggnader
Ett hus som har fått växa och förändras över generationer har ofta en fantastisk charm. Kanske började det som en liten stuga på 1930-talet, fick en ny entré på 70-talet och kröntes med ett stort, modernt och inglasat vardagsrum för fem år sedan.
För dig som köpare är en tillbyggnad ofta rent guld – du får ett äldre hus charm kombinerat med moderna, stora ytor. Men för oss som besiktningsmän innebär ett utbyggt hus att varningsklockorna ringer.
Att bygga ihop två hus från helt olika tidsåldrar är nämligen en enorm byggteknisk utmaning. Här är varför skarven mellan det gamla och det nya är en av husets mest kritiska punkter, och vad vi letar efter för att säkerställa att bygget är tätt.
1. Den livsfarliga skarven på taket
När en ny del byggs ihop med en gammal, måste taken mötas. Ofta har den gamla delen och den nya delen olika taklutning och ibland även olika material (t.ex. tegel på det gamla och plåt på det nya).
Skarven där dessa två tak möts – ofta i en så kallad ränndal – är husets svagaste länk mot regn och snö. För att få detta tätt krävs ett plåtarbete i absolut toppklass. Om hantverkaren har slarvat, eller använt genvägar med tätningsmassa, kommer vattnet förr eller senare att krypa in bakom plåten. Vi lägger extremt mycket tid på att granska just takanslutningar när vi besiktigar ett utbyggt hus.
2. Hus som rör sig (och spricker) i otakt
Ett gammalt hus från 1940-talet har redan satt sig. Det har vilat på sin grund i 80 år och rör sig knappt en millimeter.
När man sedan ställer en helt ny tillbyggnad bredvid (kanske på en nygjuten betongplatta), kommer den nya delen att börja sätta sig under de första åren. När den nya delen sjunker lite i marken, drar den i det gamla huset.
Varningssignalen: Om vi hittar vertikala sprickor i tapeten eller fasaden, exakt där det nya möter det gamla, vet vi att husdelarna rör sig i otakt. Oftast stannar rörelsen av efter några år, men ibland krävs åtgärder för att stabilisera grunden.
3. Två grunder = Två problem
I äldre hus är det mycket vanligt att originalhuset står på en källare. När man sedan bygger ut på 80-talet var det dyrt och krångligt att gräva ut en ny källare, så man ställde tillbyggnaden på en krypgrund istället.
Som köpare måste du vara medveten om att du plötsligt har två olika riskkonstruktioner att hålla koll på. Den gamla källaren kräver sin specifika dränering och fukthantering, och den nya krypgrunden kräver kanske en avfuktare. De två grunderna "pratar" sällan med varandra, och fukt kan ibland vandra mellan dem.
4. När luften tappade bort sig
Precis som med grunderna, har olika tidsåldrar haft olika system för ventilation. Om det gamla huset bygger på självdrag (naturlig ventilation) och den nya delen plötsligt stängs till med supertäta fönster och mekanisk frånluft, rubbas hela husets balans.
Det är inte ovanligt att den starkare mekaniska fläkten i tillbyggnaden börjar suga in kall och ibland fuktig luft genom väggarna eller från krypgrunden in i den gamla delen. Vi tittar alltid på helheten för att se till att hela huset kan andas på rätt sätt.
Vi kollar i sömmarna
Ett utbyggt hus kan vara en fantastisk affär, förutsatt att "sömmarna" håller tätt. När vi går husesyn tittar vi inte bara på ytorna. Vi analyserar ritningar (om de finns), granskar plåtarbeten och fuktmäter i skarvarna för att säkerställa att integrationen mellan dåtid och nutid är fackmannamässigt gjord.
Med vår besiktning får du veta om husets tillbyggnad är ett stabilt lyft för fastigheten, eller om det finns dolda brister att förhandla om.
Kontakta oss för en trygg besiktning
Oavsett om du planerar att köpa, sälja eller just har avslutat en renovering, är en oberoende besiktning din bästa försäkring mot framtida problem. På OH Besiktning hjälper vi dig att navigera genom tekniska detaljer och dolda fel med expertis och lokalkännedom.
