Radon och Blåbetong – Husets osynliga hot (och hur du löser det)
Få ord på bostadsmarknaden bär på en så tung och skrämmande klang som Radon. Det låter som ett osynligt, radioaktivt hot från en sci-fi-film, och för många husköpare räcker det med att ordet nämns i en bisats för att de ska vända i dörren och stryka huset från sin lista.
Men som besiktningsmän ser vi radon ur ett helt annat perspektiv. För oss är radon inte en domedagsprofetia – det är ett rent byggtekniskt problem. Och som de flesta tekniska problem går det nästan alltid att lösa.
Här reder vi ut skillnaden på blåbetong och markradon, och förklarar varför du inte behöver få panik om drömhuset visar sig ha förhöjda värden.
1. Blåbetong – Mirakelmaterialet som blev en hälsofara
Mellan 1929 och slutet av 1970-talet fanns det ett extremt populärt byggmaterial i Sverige: alunskifferbaserad lättbetong, i folkmun kallat blåbetong. Det var billigt, det isolerade bra och det var lätt att bygga med. Vad man inte visste då var att alunskiffern avger radongas.
När vi besiktigar hus från denna tidsepok letar vi alltid efter blåbetongens karaktäristiska utseende. Den har en porös struktur, ofta med en tydlig blågrå ton (även om den ibland kan vara putsad eller målad). Vi hittar den ofta i källarväggar eller som bärande innerväggar. Ser vi materialet, vet vi direkt att det finns en risk för radon från byggnadsmaterialet.
2. Markradon – När huset andas in markens gas
Det många inte vet är att det vanligaste radonproblemet i Sverige inte kommer från husets väggar, utan från marken huset står på. Radon finns naturligt i berggrunden överallt.
Om marken runt huset är luftgenomsläpplig (t.ex. grus eller rullstensås) och husets grundkonstruktion har sprickor eller otäta rörgenomföringar, fungerar huset som en skorsten. Den varma luften i huset stiger, vilket skapar ett undertryck som formligen suger in den radonhaltiga luften från marken upp i bostaden.
3. Du kan inte se eller lukta det
Det absolut knepigaste med radon är att gasen är helt osynlig och luktfri. Du kan inte gå in i ett hus och "känna" om det finns radon. Även om vi som besiktningsmän kan identifiera riskerna (t.ex. blåbetong eller stora sprickor i källargolvet), kan vi aldrig veta exakt hur höga halterna är utan en regelrätt mätning.
Därför frågar vi alltid säljaren efter ett mätprotokoll. Finns det inget? Då rekommenderar vi att du lägger in en klausul om radonmätning i kontraktet, eller budgeterar för eventuella åtgärder för säkerhets skull.
4. Lösningen handlar nästan alltid om luft
Här kommer de goda nyheterna: Har huset höga radonvärden går det (i 99 fall av 100) att sanera, och det behöver inte ruinera dig. Beroende på var radonet kommer ifrån gör man olika saker:
Vid blåbetong (Byggnadsradon): Handlar lösningen nästan uteslutande om att öka ventilationen. Genom att byta ut inomhusluften snabbare (ofta genom att installera ett mekaniskt från- och tilluftssystem, FTX) späds radongasen ut innan du hinner andas in den.
Vid markradon: Här vill man stoppa gasen innan den ens kommer in. Ofta gör man detta genom att täta sprickor i källargolvet och installera en så kallad radonsug – en liten fläkt som skapar ett undertryck under husets grundplatta och blåser ut gasen i trädgården. Kostnaden för detta ligger ofta runt 20 000–40 000 kronor. En mycket billig peng för ett tryggt och hälsosamt boende.
Låt oss identifiera riskerna
Du ska inte springa iväg från ett fantastiskt hus bara för att det råkar vara byggt av blåbetong. Det är en parameter som kan lösas, och kostnaden för lösningen är utmärkt material för prisförhandling!
När vi granskar huset kikar vi efter de typiska blåaktiga blocken i källaren, vi analyserar ventilationen och vi tittar på hur grunden mår. Vi hjälper dig att förstå hur radonsituationen ser ut, så att du kan andas lugnt när du flyttar in.
Kontakta oss för en trygg besiktning
Oavsett om du planerar att köpa, sälja eller just har avslutat en renovering, är en oberoende besiktning din bästa försäkring mot framtida problem. På OH Besiktning hjälper vi dig att navigera genom tekniska detaljer och dolda fel med expertis och lokalkännedom.
